Pudersnö, marmelad och doften av färskt bröd

I mitten av november kom den allra första snön. Om än bara ett tunt lager pudersnö. Den ljumma, ovanligt färgsprakande och klara hösten övergick först till regn och temperaturen sjönk sen till minus 10 grader och eftermiddagsskymningen började redan vid tvåtiden vissa dagar. November är mörkrets månad, den tyngsta varje år. 

Under de senaste veckorna har vi knappt arbetat ute i trädgården alls. Endast några få dagar vid månadsskiftet ägnades åt att röja ur landen, gräva om och jordförbättra. Ta upp jordärtskockor och bära ner dem i matkällaren, ta in de sista purjolökarna och skölja, finhacka och frysa in dem. Flytta på två rosor och ett tiotal persiljeplantor, klippa ner jordgubbsplantorna och hitta vad som måste vara årets sista blomma. Samtidigt som ännu fler löv föll till marken, fladdrade runt i vinden och spred ett jämnt lager över trädgården. 

Under de novemberveckor som passerat har vi istället varit inne i kakelugnsvärmen från de syrenträd som vi sågade ner för att ge ljus och plats för återväxt under de kommande åren. Vi har kokat saft och marmelad, lemon curd och mixat chilipasta. Vi har också kunnat fortsätta laga flera av veckans mål på ingredienser från trädgården: potatis, jordärtskockor, rödlök, purjolök, grönkål, bönor, chili, paprika, kålrabbi och polkabetor och vi har bakat bröd. Vi bunkrar och går halvt om halvt i ide i längtan efter ljus, först julljus, sen vårljus igen.

Tidiga novembermornar ligger solen lågt.

Blomsterlökar planterades i oktoberkvällen: spansk klockhyacint, tulpaner av
sorterna Angelique och Queen of Night, anemonen The Bride
och vårstjärnan Alba.

Fröerna som blivit över under sommaren är nu genomgångna och sorterade
i väntan på odlingsåret 2016.

En vacker höstdag plockade vi kantareller i sällskap med grannens hund.

Färsk grönkål ända in i november!

Årets sista kålrabbi.

Några av de pärlhyacinter som sattes förra året tittar redan upp under hösten.

Och en förvirrad näva möter kylan med att blomma. 

Även jordgubbsplantorna fortsätter att hoppas.

Även små kockar uppskattar att laga mat på egen potatis: skala, riva, röra!

I november får vi äntligen tid till att koka litervis med jordgubbssylt av det
stora lass som köptes, rensades och frös in i juli. 

Bunkrar även med hemkokt apelsinmarmelad när citrusfrukter finns att få
för en billig penning. Många timmars kokning krävs innan den är fast nog.

Första pudersnön lägger sig på grönkålen.

Inspirerade av Maria Österåkers bok Självhushållning i praktiken som kommer
med posten en dag, bestämmer vi att följa rådet att sluta med avdelning för
avdelning på den stora mataffären, åtminstone under vissa perioder om året.
Inget bröd köps därför i november. Surdegsgrunden bubblar vid elementet i
köket och vi försöker skapa vanan att integrera bakandet med övriga sysslor för
att möjliggöra långa jästider. Efter tre veckor har vi bakat rågsurdegsbröd med
valnötter och äpple; levain; franskt lantbröd; ljust gårdsbröd med
surdeg; två satser pepparkakor; mandel&clementinkakor och vårt
favoritbröd till jul, ångermanländska tunnbröd i stekpanna på rågmjöl,
sirap, fil och brödkryddor.

Odla i oktober

Oktober har under de första tre veckorna varit ljuvliga med mycket brandgult strålande ljus över färgrika träd och buskar. Det har regnat så lite att naturen sluppit att gå från grönt till brunt och sen till tvärt kalt som det gör vissa år. Nu har istället lövkronorna sprakat och värmen har gjort att trädgården har fortsatt producera råvaror åt oss.








Oktober har också varit höstpysslandets tid när höstblomsterarrangemangen tagit plats på trappen, trädgårdsbelysningen och ljuslyktorna med blockljus tänts var och varannan kväll och detaljerna i uterum och på glasverandan bytt färg till mer jordigt och murrigt.

Vi hoppas få chili och paprika att övervintra inomhus och har flyttat in dem till rumstemperatur efter att först ha planterat om dem på tok för sent. Men det kändes bättre att ge dem en chans till än att ge upp. Särskilt eftersom de fortsätter att producera frukter.

Vi har gjort några ändringar och tillägg under höstgrävningen. Det tyngsta jobbet var att gräva upp i stort sett hela den stora runda rabatten med 380 cm i diameter. I den växte främst jätteträdgårdsvallmo och lupiner med meterlånga grova rötter. Denna rabatt har varit sagolik i början av juni men hemsk under resten av sommaren. Planen är nu att göra en gång mitt i och fylla sidorna med blommor för hela sommarsäsongen så att det långsiktigt kommer att finnas mycket att gå och plocka och göra buketter av att sprida i huset. 

Vi har också kompletterat vår samling av bärbuskar med två buskar amerikanska blåbär och två buskar hybridblåbär av sorterna Vaccinium corymbosum "Bluecrop" respektive Vaccinium (Angustifolium) "Northblue" samt ett familjeäppelträd bredvid plommonträdet som vi planterade i våras. Huvudsorten är Transparente blanche och den är blandad med Rödluvan, Åkerö och Sävstaholm. Om något decennium när de stora gamla äppelträden kanske börjar avta i sin produktion kommer detta förhoppningsvis att börja ge ordentliga skördar.

Det har varit en ovanligt torr och solig oktober sägs det. Mest varje dag har solen legat lågt, fortfarande värmande och spridit ett fantastiskt ljus över trädgården från tidigt om morgonen. Kanske därför känns det också så sorgligt när det kompakta mörkret sänker sig vid middagstid.

Vi har fortsatt att skörda de flesta grönsakerna vi äter under hela oktober. Nu kan vi till och med konstatera att huvuddelen av vår mat har kommit från trädgården i fem månader. Vi har ätit mycket mer vegetariskt än vad vi vanligtvis gör och till alla måltider har något kommit från trädgården och till många måltider har många av ingredienserna gjort det. Samtidigt har vi bara börjat lära oss att odla och förädla, vilket gör att det känns väldigt spännande inför framtiden!

Den 7:e oktober kom frosten så det syntes i trädgården. Squashen, bönorna och luktärtorna kapsejsade. Kvar i landen står jordärtskockor, palsternacka, polkabetor, grönkål, purjolök och några kålrabbi och väntar på att bäras in och tillredas.

De lediga stunderna i oktober har varit fulla av förberedelser inför nästa år. Vårt lilla "potting shed" har blivit tömt, rengjort och sopat och allt som bara kastats in i det under de senaste månaderna har plockats ut, diskats, sorterats och fint instaplat på nytt, för att locka till nytt hårt arbete under nästa säsong. Vi har också passat på att ta lite frön från vallmo, aklejor och luktärtor, satt fem hela vitlökar av tre olika sorter i bonuslådorna och en massa blomsterlökar i en rabatt som knappt några vårblommor hade. Längtar nu tills i april-maj när tulpanerna Angelique och Queen of Night, anemonen The Bride, vårstjärnan Alba och en söt spansk klockhyacint blommar.

Mat, mat, mat...

Nu är hösten här. Löven på träden börjar så smått skifta färg. På bron till ytterdörren står
nu en kruka med prydnadskål, silverek och ljung och runda rabatten under äppelträdet
har även den fått tillskott av ljung.

Från växthuset plockar vi in vindruvsklasar. Det är en söt god sort men full av stora kärnor.

Just nu finns det mycket att ta hand om, förädla och njuta av.
Doften av pinfärsk purjolök som finhackas sprider sig i köket under matlagningen.

Gul squash mixas till squashburgarsmeten.

En god vän som fyller år i skördetider får en hel påse godsaker i present: torkad
chili, pesto på persilja, pumpafrön och prästost, grön tomatmarmelad, färska vindruvor,
kålrabbi och klätterbönor.

Till pastarätterna under hösten gör vi mer grönsaksröra av långsamt ungnsbakade
godsaker från landet som mixas med färska örter, vinäger, vitlök, honung och salt.

En av skördedagarnas goda middagar är polkabetspajen som drygats ut med fetaost, rödlök och palsternacka. Mums!

En kväll när vi kikar i kylen för att hitta lite kvällsfika slår det oss hur rika på trädgårdsprodukter vi är. Där står nämligen rester av klyftpotatis från egen jord, myntasås, polkabetspaj, squashburgare, rabarberchutney, rabarbermarmelad, tomatmarmelad, pesto, vinbärsmarmelad, ättiksgurka, en skål med kålrabbi, en skål med morötter, lite olika sorters lök, några färska squash, rödvinbärsdricka, blåbärssylt och ett fat med färska vindruvor. Blåbären kommer visserligen inte från trädgården utan från skogen någon kilometer bort. Men ändå!

Med hösten kom även en helg i grovarbetets tecken då vi bar, grävde, flyttade, kånkade och slet. Bland annat har den ca 80 meter långa, fem meter höga och bitvis tre meter breda syrenhäcken förvandlats och är nu inte mer än en massa taniga skott och ett lager ved och en hög flis och ett berg grenar. Det var behövligt då den mer liknade ett skogsparti än en häck. Vi tänker att det kommer bli bra när återväxten börjar nästa år. Fast väldigt sorgligt känns det också.

Vi har också påbörjat storstädningen och bland annat slängt en del på komposten, till och med ett par av squashplantorna som denna som fortfarande blommar men den satt utanför de stora växelodlingslådorna och har inte gett lika fina exemplar som de som växer i lådorna.

Vi har också påbörjat planeringen av en av de ytor som i dagsläget är väldigt passiv i trädgården. Det är där plommonträdet sattes i våras och det har tagit sig fint, skjutit nya skott och grönskat. Ska vi ha odlingslådor med bärbuskar där? Nej, de flyttade vi raskt på till en annan yta. Ska vi ha fler träd? Ja kanske det. Behöver de nya syrenskotten som vi planterade under värsta högsommarvärmen 2014 mer sällskap? Ja det tror vi och längtar till helgen nu när kvällarna blir kortare och kortare.